Dränering av hus är en central del i att skydda byggnaden mot fuktskador. Ett hus som står utan fungerande dränering riskerar att få problem med fukt i källarväggar, dålig lukt, mögel och i värsta fall skador på husets stomme. Många hus som byggdes under 60- och 70-talet börjar idag få uttjänta dräneringssystem, vilket gör att behovet av åtgärder är stort i många svenska villakvarter.
vad innebär dränering?
Dränering handlar om att leda bort regnvatten och markfukt från husgrunden. När marken runt huset blir blöt sugs fukten lätt in i källarväggarna, särskilt om huset står i lerjord eller mark med dålig genomsläpplighet. Genom att lägga dräneringsrör och skyddande lager kring husgrunden ser man till att vattnet transporteras bort från huset till dagvattenledning eller stenkista. På så sätt hålls grunden torr och huset bevaras i gott skick.
Tecken på att dräneringen behöver göras om
Ett dräneringssystem håller vanligtvis i cirka 30–40 år, beroende på markförhållanden och material. Vanliga tecken på att det börjar bli dags att dränera om huset är:
- Fuktfläckar eller missfärgningar på källarväggar
- Mögellukt eller synligt mögel i källaren
- Saltutfällningar på väggarna (vita kristaller som bildas när vatten tränger igenom betongen)
- Fuktig eller kall källarluft
- Vatten som rinner in eller samlas i källaren vid kraftigt regn
Att vänta för länge med dränering kan leda till kostsamma skador, eftersom fukten kan angripa både betong och armering.
Hur går en dränering till?
Arbetet med dränering är omfattande och sker i flera steg:
- Uppgrävning – man gräver upp marken runt hela husets grund för att frilägga källarväggarna.
- Rengöring och kontroll – väggarna borstas av och eventuella skador i betongen inspekteras.
- Montering av dräneringsskydd – man fäster en fuktspärr, ofta i form av en plastmatta eller membran, mot väggarna. Detta förhindrar att fukt tränger in.
- Dräneringsrör – perforerade rör läggs längst ner intill husgrunden. Dessa leder bort vatten till en stenkista eller dagvattenledning.
- Isolering – många väljer att lägga till isolerskivor som gör källaren varmare och minskar energiförbrukningen.
- Återfyllning – man fyller igen med grus och jord, ofta med dränerande material som släpper igenom vatten lättare än den befintliga jorden.
Material och metoder
Det finns olika metoder för dränering beroende på markförhållanden. Vanliga material är dräneringsrör i plast samt fuktspärrar av exempelvis Pordrän eller Isodrän-skivor. Dessa isolerskivor har fördelen att de både isolerar och leder bort vatten, vilket gör dem populära vid renovering av äldre hus.
Kostnader för dränering
Dränering är en investering och kostnaden kan variera mycket. Vanligen ligger priset mellan 200 000 och 300 000 kronor för ett normalstort hus, men det påverkas av faktorer som:
- Tomtens storlek och tillgänglighet för maskiner
- Husets omkrets och djup på källarväggarna
- Val av material och om isolering ska ingå
- Om det behövs extra arbeten, exempelvis byte av dagvattenledning
Även om kostnaden kan kännas hög är det viktigt att tänka på att dränering ökar husets värde och förhindrar dyra fuktskador.
När på året ska man dränera?
Den bästa tiden för dränering är under vår, sommar och tidig höst när marken är torr och det är lättare att gräva. Vintertid blir marken frusen och arbetet både dyrare och mer komplicerat.
Egen insats eller anlita fackman?
Det är möjligt att själv utföra delar av arbetet, men en komplett dränering kräver både grävmaskin, kunskap om byggteknik och rätt material. För de flesta är det därför klokast att anlita en entreprenör som ex SBT Stockholm som är specialiserad på dränering. Då får man också garanti på arbetet.
Sammanfattning
Dränering av hus är avgörande för att skydda byggnaden mot fukt, mögel och strukturella skador. Arbetet innebär att man gräver upp runt huset, lägger dräneringsrör, skyddar väggarna med fuktspärrar och återfyller med dränerande material. Även om det är en stor investering på flera hundratusen kronor är det en åtgärd som både förlänger husets livslängd och gör källaren mer trivsam att vistas i.